Malin Landin Rauf

 

Denna gång tänkte jag berätta ett kurdiskt bröllop som vi var på. Så Bawans kusin skulle alltså gifta sig, Hanar hette hon (vilket betyder granatäpple på svenska, superfint), vi följde iallfall med henne och hennes man till lokalen där dom skulle ha brölloppet och några andra av Bawans kusiner följde också med. Grejen med kurdiska bröllop är att det är otroligt mycket dansade involverat i det hela, det ska dansas konstant! Och när bruden och brudgummen anländer till festen ska dom såklart ha en storartad entre med massa olika dansare (som brukar bestå av släktingar, oftast tjejer). Medans vi var där och tittade på lokalen så hade de även en slags repetition för hur allt skulle gå till och dom inser att dom saknar någon som ska bära fram eller dansa fram "ett svärd" till bruden och brudgummen när de ska skära i tårtan och vad händer då? Jo dom frågar mig, av alla människor? O-M-G panikens mamma som B brukar säga!! Jag ska alltså dansa fram med ett svärd HELT ENSAM framför flera hundra människor och det här är inte bara att dansa lite hur som helst nej nej såklart finns det en speciell dans för det här och tro mig det är svårt, man ska liksom ha nått slags knyck i höfterna och ja herregud, jag var så nervös! Men tack gode gud klarade jag det, om jag gjorde det bra? det vet jag inte men folk var nog för snälla för att säga att jag gjorde det hela dåligt haha. 

 

Till festen hade jag fått världens finaste klänning alltså ååååh vad jag älskade den klänningen! Jag fick den faktiskt av Bawans farbror, han har verkligen världens finaste och snällaste farbror! Och fun fact, B har faktiskt fixat mitt hår här haha. Då hade jag ingen aning om vilka gömda hårstyling talanger han hade, men visst var det fint. Hela festen pågick i 6 timmar och tro mig det dansades som aldrig förr, det var kurdisk dans, det var lite europeiska låtar så man kunde dansa lite hur man ville och det var verkligen en minnesvärd kväll och vi hade så kul! Får ni chansen att gå på en kurdisk fest, gör det, ni kommer inte ångra er!